”Ena dagen bjuds man på semla andra dagen spyr man skit på oss”

Ett företag, två fackförbund och regeringen är sedan två år på kollisionskurs. Konflikten utspelar sig i Göteborgs hamn och gäller kollektivavtal kontra lagstiftning. Många pratar pengar och politik men få om vad lagen faktiskt säger eller hur hamnarbetarna mår.

2011 skrev det danska multinationella företaget APM Terminals ett kontrakt med Göteborgs kommun på 25 år värt över en miljard kronor. Genom kontraktet får APMT ett stort antal företagskunder som nyttjar containerhamnens logistik men också två fackföreningar som organiserar hamnarbetarna som utför själva arbetet. De senare har varit i konflikt sedan 1972 då den ena fackföreningen skapades ur den andra. Fackföreningarna är Transportarbetareförbundet, som ingår i LO, och Hamnarbetarförbundet.

Förenklat kan sägas att Hamnarbetarförbundet består av de arbetare som för över fyrtio år sedan inte accepterade LO:s representativa demokrati samt intresse av fredsplikt gentemot arbetsgivarna utan föredrog direktdemokrati och frihet att kunna strejka när så behövdes enligt medlemmarna. Hamnarbetarförbundet bildades i Örnsköldsvik men finns idag representerat i hela landet på hamnar och flygterminaler. Ungefär 85 procent av hamnarbetarna i Göteborg har traditionellt varit organiserade i Hamnarbetarförbundet och endast 15 procent i Transportarbetareförbundet.

Många går till jobbet med klump i magen

Transportarbetareförbundet har sedan länge kollektivavtal med de företag som varit största arbetsgivare till skillnad från Hamnarbetarförbundet. I Sverige har de flesta anställda idag kollektivavtal som också regleras i lagen men det är inte olagligt att vara utan kollektivavtal vilket Hamnarbetsförbundets arbetare varit. Grunden till konflikten är att APMT vill att Hamnarbetarförbundet skulle skriva på ett hängavtal till Transports redan existerande kollektivavtal för att säkra att inga strejker ska bryta ut. Detta har Hamnarbetarförbundet inte gått med på varvid de organiserat flera punktstrejker under två år i ett skyttegravskrig mot APMT:s månadslånga spegel- och konsekvenslockouter.

Den första fasen av idéer om lokala rutinuppgörelser och medling är över. Konflikten har nu gått in i en andra fas med storpolitik och lagstiftning där många börjar må väldigt dåligt.

– Jag är ofta ute och springer för att rensa skallen. Jag har småbarn hemma och telefonen ringer hela tiden från medlemmar som är oroliga. Arbetet är ganska tungt och konflikten har varit lång. Jag förstår att media vinklar saker då de beskriver samhället men här har det varit så många medvetna faktafel. Det är inte så lätt att förklara för alla man känner vad som sker då de väljer att tro på vad som står i en del tidningar. Jag möter hela tiden folk som går till jobbet med en klump i magen men många skärmar av och säger ingenting, berättar Peter Annerback, ordförande sedan tolv år i Sveriges Hamnarbetares avdelning fyra, i Göteborgs hamn.

Regeringen överväger begränsa strejkrätten

Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson är det statsråd i regeringen som tydligast uttalat sig för en begränsning av konflikträtten. Detta innebär att statsrådet förekommer den utredning kring konflikträtten som regeringen tillsatt. Arbetsmarknadsministern förklarar hur hon ser på situationen;

– Hittills har parterna misslyckats med att hitta en lösning som ger arbetsfred i containerterminalen i Göteborgs Hamn, trots medverkan av Medlingsinstitutets medlare. Därför kan jag inte utesluta att det behövs lagändringar för att säkerställa att den svenska modellen ska kunna fungera också i Göteborgs Hamn.

Är det dags att överge den ”Svenska modellen”?

– Konflikträtten ska fortsatt vara stark på svensk arbetsmarknad. Det är avgörande för att uppnå kollektivavtal och därmed arbetsfred på arbetsplatserna. En stark konflikträtt är helt enkelt en förutsättning för att den svenska modellen på arbetsmarknaden ska fungera. Jag kommer inte lägga fram förslag som ändrar den grundläggande maktbalansen på arbetsmarknaden till löntagarnas nackdel eller som öppnar upp för att arbetsgivaren fritt kan välja vem man tecknar avtal med, försäkrar arbetsmarknadsministern.

Peter Annerback har en annan syn på vad som driver regeringen;

– Regeringen har målat in sig i ett hörn. Svenskt Näringsliv och Transportarbetareförbundet har inte varit ärliga då beskrivit motsättningen. Regeringen har börjat lova något utåt som inte behövs, de verkar tro att det finns ett krav från Sveriges medelklass att snarast ändra i arbetsreglerna för att hålla ”kommunistidioterna i Göteborgs hamn” i schack, haha, skrattar Peter Annerback sarkastiskt.

Hur tycker du att LO hanterar motsättningen i hamnen?

– De är väl glada om APMT slår ihjäl oss. Nej, då, skämt åsido, de vill så klart att vi inte ska konkurrera med Transport även fast vi har majoriteten av hamnarbetarna som medlemmar. De vill att alla ska göra som LO vill men vi vill ju medlemmarnas bästa och då går inte det, LO är alldeles för flata mot arbetsgivarna och är toppstyrt. Jag måste säga att det kändes rätt äckligt då jag var i Stockholm på möte med Karl-Petter Thorwaldsson i LO-borgen och de hade en egen husa som serverade biff Rydberg. Hela situationen var väldigt verklighetsfrämmande, berättar han med äcklad min.

När uppstod konflikten? Det finns olika tidsperspektiv i olika medier. 

– Konflikten, eller motsättningarna, uppstod på våren 2015 men ”startade” med strejk i april 2016, innan det så försökte vi lösa problem förhandlingsvägen. Problemen kom i och med att APMT höjde priserna för att få in mer pengar och sedan försökte kapa kostnader på ett sådant sätt att det påverkar arbetsmiljön. Vanligtvis så har man till exempel nio personer i ett krangäng men nu ville APMT ha en minskning till åtta personer i varje team trots att belastningsutredningar visat att verksamheten redan låg på gult. När man sedan bara var beredd att tala med ordförande för Hamnarbetarförbundet och Transport och meddelade att medlemmarna inte skulle få någon information så fick ju jag förklara att så går det inte till hos oss. Det är medlemmarna som bestämmer, ordförande är ju bara en representant. Så jag blev utkastad.

Känns det som att ni har stöd från vänner och bekanta samt andra kollegor i hamnen?

– Ja, vi har stöd, stort stöd inte bara från vänner och bekanta utan även när man är och förklarar situationen för exempelvis folk som läser logistik på Chalmers eller folk inom rekryteringsbranschen i Göteborg. Alla kunder jag har kontakt med hatar APMT men de måste ju förhålla sig till dem eftersom de är så stora. Det går inte att runda dem, de är ju som ett helt land.

Varför kallar vissa medier det för en konflikt och andra för strejk?

– Det är för att ”vissa” medier vill spegla en verklighet som inte finns på grund av strejkutredningen. Det är så många krafter som vill göra partipolitik av det här, säger Peter Annerback och suckar djupt.

Starkare krafter bakom den lokala konflikten

Ett av det media som ”Hamnfyrans” ordförande syftar på, är webbtidningen Arbetsmarknadsnytt, som av flera personer inom förbundet skriver rena lögner om fackföreningen som en del av Svenskt Näringslivs intressepolitik. Under perioden maj till december 2017 publicerade Arbetsmarknadsnytt 36 artiklar om konflikten i nästan uteslutande negativ favör för hamnarbetarförbundet.

Hamnarbetarförbundet säger att Arbetsmarknadsnytt skriver osanningar om dem på beställning av Svenskt Näringsliv. Kommentar?

Arbetsmarknadsnytt ägs och drivs av Svenskt Näringsliv på samma sätt som till exempel Arbetet ägs och drivs av LO. Att Arbetsmarknadsnytt skulle få betalt för att skriva osanningar är rent struntprat, svarar Stina Bengtsson, journalist på Arbetsmarknadsnytt, kort.

Då tidningen Arbetaren i januari genomförde en enkät med frågan om konflikträtten bör begränsas svarade tolv av fjorton fackförbund att de inte ville det. De fackförbund som var emot en ändring var; Elektrikerna, Målarna, Pappers, Byggnads, GS, Kommunal, Livs, HRF, Fastighets, SEKO, Musikerförbundet och till och med Transportarbetareförbundet. IF Metall välkomnar dock regeringens utredning om konflikträtt och Handels avvaktar frågan. 

Transportarbetareförbundet vill inte svara på frågor om hur hamnarbetarna som är medlemmar i Transportarbetareförbundet mår eller om Transportarbetareförbundet gör några psykosociala insatser för sina medlemmar på grund av den rådande situationen. Inte heller på frågan om man har någon kontakt med Arbetsmiljöverket ger man någon kommentar. Dock svarar förbundet att man inte kommer att lämna LO samtidigt som man ser positivt på de senaste samtalen med Hamnarbetarförbundet.

Skulle Transportarbetareförbundet kunna lämna LO och gå samman med Hamnarbetarförbundet?

– Nej, vi kommer inte att lämna LO för att gå samman med Hamnarbetarförbundet. Vi ser gärna att alla hamnarbetare finns i ett förbund och det är Transportarbetareförbundet, säger Maria Arkeby, kommunikationschef på Transportarbetareförbundet.

När tror ni att konflikten löser sig?

– Vi vet inte när frågan kommer att vara löst, men upplever att den senaste tidens samtal har varit konstruktiva och ser positivt på en fortsättning av dessa, avslutar Maria Arkeby.

Antalet dödsolyckor för arbetstagare ökar i Sverige

Även om Sverige anses ha stark lagstiftning gällande arbetsmiljö så har både antalet människor med psykisk ohälsa och antalet dödsolyckor för arbetstagare ökat. Enligt Arbetsmiljöverket omkom 34 arbetstagare på arbetsplatsen 2015. 2016 var det 37 dödsolyckor och 2017 hade siffran stigit till 44. En av dem som omkom för två år sedan arbetade i just Göteborgs hamn. En kvinna som arbetat tjugo år i Göteborgs hamn vågar inte uttala sig offentligt med rädsla för repressalier från arbetsgivaren.

– Att vara ”blixt” var bra i början som nyanställd. Man kunde ta ledigt som man ville och brydde sig inte om att ha fast anställning. Men när man blev äldre ville man ju ha trygghet så när det blev möjligt var jag glad att få det. Som ung är man dessutom odödlig men som äldre vill man inte ut på kajen om det blåser så att vinden tar tag för hårt i maskinerna och det är risk att någon gör sig illa.

Varför började du arbeta i hamnen?

– Det är så goa arbetskamrater här och en av fördelarna med sådant här jobb är att man kommer och gör sitt och sedan när man går hem är man ledig till skillnad från en lärare. Vi har alltid haft bra löner också. I alla fall om man varit beredd att hoppa in kvällar och helger då och då.

Kommer du att arbeta i hamnen fram till pension?

– Jag hoppades nog det en gång i tiden men tror inte det längre. Jag vill inte byta då jag trivs bra men konflikten är seg och driver musten ur en. Jag hoppas att det löser sig. Arbetsgivaren har varit så konstig, ena dagen bjuds man på semla och andra dagen spyr man skit på oss. Jag är inte bitter på APMT men det är så egendomligt att de sparkar folk då det inte råder arbetsbrist. Jag tror helt enkelt de vill sätta skräck i oss arbetare.

Robert Lindelöf är förtroendeman sedan två år inom Hamnarbetarförbundet. Förtroendeman är motsvarigheten till ombudsman inom andra fackförbund.

– Om jag mår dåligt så visar jag det oftast inte för någon. Man får hitta sina sätt att hantera stress och oro i vardagen. Jag gillar att köra motorcykel, då går det inte att tänka på någonting annat än att köra. Sedan lyssnar jag mycket på poddar också och går ut och går. Lilla drevet är en favorit.

 Sover du bra?

– Haha, nej jag har inte sovit bra på över ett år, och det är ju helt klart på grund av den här konflikten. Ibland får man höra rena lögner som att vi i Hamnarbetarförbundet skulle ha skurit sönder däcken på bilar som tillhör folk i Transportarbetareförbundet. Det är jävligt trist.

Arbetsmiljöverket bekräftar bristande säkerhet

Om en arbetstagare skadas eller dör på grund av arbetsgivarens oaktsamhet kan olyckan anmälas som arbetsmiljöbrott. Vad som räknas som arbetsmiljöbrott anges i Brottsbalken och i Arbetsmiljölagen. Arbetsmiljöverket är den myndighet som har uppdraget från regeringen att reglera vad som gäller för arbetsmiljön. I arbetsmiljölagen sammanfattas vad som gäller för arbetsmiljön på svenska arbetsplatser. Lagen antogs av riksdagen 1977 men har förstärkts under 2000-talet. Syftet med lagen är att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet och att skapa en god arbetsmiljö. Det är arbetsgivaren som ska leda arbetet mot en bättre arbetsmiljö, och är ytterst ansvarig, men både arbetsgivare och anställda ska enligt lagen samarbeta för att arbetsmiljön ska bli optimal. Arbetsmiljöföreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö (OSA) som kom 2016 skärpte ansvaret för arbetsgivarna.

Pernilla Niia, enhetschef, Region Väst, Arbetsmiljöverket vill inte svara på om det generellt råder bra arbetsmiljö i Sveriges hamnar idag men bekräftar att skyddsombud begärt ut myndigheten till Göteborgs hamn flera gånger under året på grund av bristande säkerhet.

Har Arbetsmiljöverket gjort inspektioner i Göteborgs hamn det senaste året? I så fall hur många?

– Vi har haft olika typer av ärenden och under 2017 i runda tal fem stycken inspektioner. Det har handlat om att skyddsombud begärt ut oss till sin arbetsplats när man inte kommit överens med sin arbetsgivare om arbetsmiljöproblem. Det brukar kallas en 66A-begäran, det vill säga rätten att begära arbetsmiljöförbättringar av arbetsgivaren. Skyddsombuden kan sedan vända sig till Arbetsmiljöverket för beslut om begäran inte hörsammats.

Kan ni ge typexempel på brister som ni påpekat att de bör åtgärdas?

– Riskbedömningar. Att det saknats rutiner för att utföra sina arbetsuppgifter säkert. Ibland har vi hållit med och ställt krav på arbetsgivaren att åtgärda önskemålen. Ibland har vi inte hållit med och avslagit begäran. Några gånger har arbetsgivaren och skyddsombuden kommit överens vid inspektionen, och vi har inte behövt fatta beslut.

Vilken part har störst ansvar att arbetsmiljön är god, arbetsgivare eller arbetstagare?

– Både arbetstagaren och arbetsgivaren har ett ansvar då arbetsmiljölagen bygger på samverkan. Lite förenklat kan sägas att arbetsgivaren ska se till att arbetsmiljön är god och arbetstagaren ska följa arbetsgivarens instruktioner.

 Regeringen överväger att begränsa strejkrätten, är det något som skulle påverka arbetsmiljön på svenska arbetsplatser?

– Nej, strejkrätten regleras inte i arbetsmiljölagen. Arbetsmiljölagen finns ju kvar även om strejkrätten rent hypotetiskt skulle ändras. Sedan om det indirekt skulle göra att förhållandena på arbetsplatsen förändrades kan jag inte spekulera i.

Anställda ersätts med bemanningspersonal

APMT varslade 150 hamnarbetare i Göteborgs hamn om uppsägning i juni 2017. I slutänden beräknas 68 tillsvidareanställda förlora sina arbeten. Vikariat och visstidsanställningar som inte förlängs ska även tilläggas varslet. Flera av de uppsagda har fått anställning på bemanningsföretag, med samma arbetsuppgifter som tidigare. Några av de uppsagda har arbetat i hamnen över tio år. En medelålders man som tidigare arbetat för APMT men nu arbetar genom bemanningsföretaget Adecco vill vara anonym;

– Jag var blixt i sju år och sedan då jag äntligen fick fast anställning så fick jag kicken efter tre dagar, det var tungt. Jag har småbarn och kör eget samtidigt som jag är anställd i hamnen så det är fullt upp så att säga. Nu är jag anställd av bemanningsföretaget Adecco. Jobbet är bra med bra kollegor och vettig lön men enformigt och kroppen kommer ju inte att hålla till man blir gammal, det är ett som är säkert.

Hur är det att vara anställd via ett bemanningsföretag?

– Helt ok, man tjänar ungefär en tusenlapp mindre i månadslön men då jobbar vi bara dagtid. Det som är sjukt är att man jobbar med folk som är anställda på helt olika villkor. Konflikten har absolut haft ett pris. Jag spydde helt utan anledning förut på grund av stress och sov dessutom riktigt illa. Först trodde jag att det var laktosintolerans eller något sådant men efter olika dieter och gastroskopiundersökning vet jag att det inte var det som gjorde det utan ångesten. Arbetsgivaren visste om men det var bara min närmsta chef som hjälpte mig annars var det ingen som brydde sig. Men nu mår jag bättre och livet börjar äntligen falla på plats igen. Hoppas så klart att konflikten löser sig snart.

Svårt lyfta psykosociala frågor i machokulturer

Anders Wahlberg, förbundsordförande för Sveriges Psykologförbund, är en av de auktoriteter som oroas av att den psykiska ohälsan ökat i Sverige. Under perioden 2006–2016 ökade andelen med nedsatt psykiskt välbefinnande i Sverige enligt Folkhälsomyndigheten. 2016 var andelen 19 procent bland kvinnorna och 12 procent bland männen. Andelen individer som uppgav nedsatt psykiskt välbefinnande vid mätningen 2016 hade ökat med 1,7 procent för kvinnor och med 2,1 procent för män jämfört med 2006. Anders Wahlberg tror att det kan vara särskilt svårt att lyfta psykosociala förutsättningar på arbetsplatser med stora fysiska utmaningar som till exempel containerhamnen i Göteborg.

När det uppstår strejker och lockouter på arbetsplatser drabbas många inblandade såväl psykiskt som ekonomiskt – hur kan det påverka en människa?

– Att långvarigt befinna sig i en situation som är osäker skapar en förväntansstress, vad ska ske med mig? Kommer jag att arbeta under helt andra villkor? Initialt vid en konflikt kan många få en kick av sammanhållning och kämparanda men drar situationen ut på tiden och det blir svajigt kan oron för den egna ekonomin och hur andra uppfattar dig ta över. I samband med konflikter kan också lojalitetskrav som går emot ens egna privata övertygelse göra att man upplever en värderingskonflikt.

Inom traditionellt manliga yrken brukar en ”bita ihop-mentalitet” råda, hur kan man bryta den?

– Det är ingen quickfix. Om jag går till mina egna föräldrar så skulle de nog hellre skjuta sig än att gå till doktorn och tala om psykisk ohälsa. Kulturmönster tar alltid tid att förändra och här tror jag att media spelar en viktig roll. Hur talar vi om beteende och i synnerhet när någon mår dåligt eller något känns fel. Det är svårt att gå emot en rå men hjärtlig kultur. Har du förlorat ett barn finns alltid en förståelse även i de kärvaste klimat men om du bara mår allmänt dåligt för hur du blir behandlad på jobbet så tycker nog många att det är bättre att hålla tyst.

Hur kan massmedialt tryck påverka enskilda individer som inte är vana att hantera att vara offentliga?

– Många tycker nog säkert att det är kul att se sig själv eller en kompis på tv men att vara föremål för diskussioner i sociala medier är inte lika kul. För tjugo år sedan kunde man svara på en debattartikel i tidningen och så var det bra men nu snurrar medierna dygnet runt och du vet aldrig riktigt vem som ansvarar för vad. Det blir en berg och dal-bana.

Vad tycker du om själva konflikten?

– Jag vet inte så mycket mer än det som skrivs i de större medierna men det kan jag säga att det vore djupt olyckligt om regeringen vill gå in och lagstifta i en lokal konflikt som av tradition brukar lösas av parterna.

Konflikten kan bli historisk

Medlare har försökt lösa konflikten mellan APMT, Hamnarbetarförbundet och Transportarbetareförbundet men misslyckats. Medlarna föreslog Hamnarbetarförbundet ett hängavtal till Transportarbetareförbundet, alternativt ett avtal som skulle gett dem fackliga rättigheter och möjlighet att utse skyddsombud. Men båda fallen kräver strejkförbud, eller så kallat fredsplikt. Hamnarbetarförbundet har tackat nej till båda alternativen eftersom det då inte får vara med och förhandla om löner och villkor i kollektivavtalet som gäller i hamnen. Det skulle endast Transportarbetareförbundet göra. Hamnarbetarförbundet ser helst en trepartslösning där de tillsammans med Transport utgör den fackliga sidan vid förhandlingsbordet men det vill Transportarbetareförbundet inte gå med på. Medlarna har även beskyllts för att vara partiska i konflikten.

Anders Kjellberg, professor i sociologi vid Lunds universitet, har forskat om strejker i svensk historia. Bland annat har han skrivit ”Storkonflikten 1980 och andra stora arbetskonflikter i Sverige”. Han tror att konflikten i Göteborgs hamn kan bli historisk ifall regeringen väljer att ändra lagen på ett sådant sätt att det påverkar styrkeförhållandena mellan arbetsgivare och arbetstagare på hela arbetsmarknaden;

Hur ”viktig” skulle du säga att hamnkonflikten i Göteborg är?

– Principiellt är det en väldigt viktig konflikt i och med att en statlig utredning tillsatts som överväger att inskränka konflikträtten. Här finns två fackföreningar på samma arbetsplats men eftersom Hamnarbetarförbundet inte slutit avtal har de bibehållen full konflikträtt. Samtidigt gäller samma villkor för deras medlemmar som för Transports och för de som inte är med i något fack alls, det är praxis i Sverige. Om andra fackförbund än det som först tecknat ett kollektivavtal skulle fråntas konflikträtten kan det öppna upp för så kallade gula fackföreningar som ingår för arbetsgivarna förmånliga avtal. Jag tänker främst på arbetsgivare som inte tillhör någon arbetsgivarorganisation. Det skulle utan tvekan skada den svenska modellen.

Regeringen överväger att ändra lagstiftningen på grund av denna konflikt – hur ser du på det?

– Mycket stora risker för ”den svenska modellen” beroende på hur lagstiftningen formuleras rent konkret. Om avsikten är att rycka undan mattan för Hamnarbetarförbundet så formuleras det troligen så att strejkrätten förloras för alla fack utom det som arbetsgivaren redan skrivit ett avtal med.. I vissa fall är det flera fackförbund som tillsammans förhandlar fram ett avtal och som båda skriver under, till exempel läraravtalet, säger Anders Kjellberg.

Vilka konflikter och avtal har format ”den svenska modellen”?

– Saltsjöbadsavtalet LO-SAF 1938 naturligtvis och den påföljande centraliseringen av LO 1941 som innebar att medlemsomröstningar om avtalen avskaffades. Under Metallkonflikten 1945 var medlemstrycket underifrån så starkt att rådgivande medlemsomröstningar ändå hölls och som i praktiken blev beslutande. Så var det också under den ”vilda” LKAB-strejken 1969 där medlemsomröstningar på stormöten spelade viktig roll. En annan milstolpe är Storstrejken 1909 där de strejkande vann allmänhetens sympati men där det ändå blev ett svidande nederlag för facken. Målet från LO:s sida var nämligen ett regeringsingripande men det kom aldrig till stånd till skillnad från under storkonflikten 1980. Då tvingade statsminister Thorbjörn Fälldin arbetsgivarna i SAF att återuppta förhandlingarna och ge upp sina ambitioner om storlockouten som en ”investering i framtiden” för att växla ned löneökningstakten. Den rollen kom istället att fyllas av Industriavtalet 1997 som vanligen betraktas som en succéhistoria. Sedan dess har reallönerna stigit och få konflikter inträffat, inom industrin praktiskt taget inga.

Finns det några historiska paralleller till hamnkonflikten i Göteborg?

– Ja, det gör det. 1974 skedde enannan utbrytning ur Transportarbetareförbundet. Då var det flygteknikerna som bröt sig ur och bildade Svensk Flygteknikerförening. Senare under året anslöt sig till det som idag är Saco-förbundet SRAT. Året därpå strejkade man utan framgång för ett eget avtal, men efterhand ingicks lokala överenskommelser med olika flygbolag. Medlemsantalet växte med tiden alltmer. År 2010 bildade Svensk Flygteknikerförening och Transport en förhandlingskartell, Flygteknikerkartellen. De båda facken förhandlade tillsammans och undertecknade det centrala avtalet med arbetsgivarorganisationen Svenska Flygbranschen. Inom flyget finns det således båda paralleller och en avgörande skillnad till situationen i hamnarna.

Vad avgör vilken part i en konflikt som får allmänhetens sympati?

– Ett paradexempel är busskonflikten för några år sedan, då busschaufförerna knappt hann få tid för en kisspaus. Det gav dem allmänhetens stöd. Lågavlönande busschaufförer och undersköterskor har vidare lättare att få allmänheten på sin sida än mer välbetalda hamnarbetare, säger Anders Kjellberg, professor vid Lunds universitet.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Lagförslag kan strida mot EU-rätten

Christer Thörnqvist, lektor i företagsekonomi vid Institutionen för handel och företagande på högskolan i Skövde, bekräftar att vad som startade som en obetydlig konflikt kan bli en historisk händelse ifall regeringen skulle välja att ändra lagen.

Konflikten kan bli historisk – finns paralleller till andra tidigare strejker under 1900- och 2000-talet i Sverige?

– Ja, men inte så många på senare år. Strider om föreningsrätt och mot så kallade gula fack försvann i princip i och med Saltsjöbadsavtalen 1938. Efter Hamnarbetarförbundets bildande 1972 förekom många strider om rätten till kollektivavtal eller kollektivavtalsliknande rättigheter fram till slutet av 1980-talet. Sedan dess har så kallade gränsdragningskonflikter varit mycket sällsynt, säger Christer Thörnqvist.

Varför kan inte en arbetsgivare ha två parallella avtal med två olika fackföreningar?

– Det finns inget alls som hindrar detta. När ett avtal löpt ut har arbetsgivaren full frihet att sluta nya avtal med två organisationer som organiserar samma yrke.

Vad är det bästa/sämsta som kan ske på svensk arbetsmarknad om regeringen skulle ändra lagen om konflikträtten?

– Det sämsta är att det öppnar för gula fackföreningar om strejkrätten naggas. Det minskar också demokratin i arbetslivet om anställda inte i praktiken kan välja vilket fack de vill ska representera dem. Någon positiv effekt kan jag överhuvud taget inte se, avslutar Christer Thörnqvist.

APMT samt Göteborgs hamns styrelseordförande Ulrica Messing har kontaktats ett flertal gånger för kommentarer men utan framgång. ”Stridsåtgärdsutredningen” överlämnar sitt slutbetänkande till Ylva Johansson den 8 juni i år. Utredningen ska förutom att ta hänsyn till ”den svenska modellen” också se om eventuella ändringar av lagstiftningen strider mot EU-rätten, den europeiska sociala stadgan och ILO-konventionerna nummer 87 angående föreningsfrihet och skydd för organisationsrätten samt nummer 98 angående tillämpning av principerna för organisationsrätten och den kollektiva förhandlingsrätten som Sverige skrivit under.

 

FAKTA: Vad säger Medbestämmandelagen om konflikträtt?

41 § Arbetsgivare och arbetstagare som är bundna av kollektivavtal får inte vidta eller delta i arbetsinställelse (lockout eller strejk), blockad, bojkott eller annan därmed jämförlig stridsåtgärd, om avtalet har ingåtts av en organisation och denna organisation inte i behörig ordning har beslutat åtgärden, om åtgärden strider mot en bestämmelse om fredsplikt i kollektivavtal eller om åtgärden har till ändamål
1. att utöva påtryckning i en tvist om ett kollektivavtals giltighet, bestånd eller rätta innebörd eller i en tvist huruvida ett visst förfarande strider mot avtalet eller mot denna lag,
2. att åstadkomma ändring i avtalet,
3. att genomföra bestämmelse, som är avsedd att tillämpas sedan avtalet har upphört att gälla, eller
4. att stödja någon annan, när denne inte själv får vidta stridsåtgärd.

Stridsåtgärder som har vidtagits i strid mot första stycket betecknas som olovliga.

 
Text & Foto: Per Hånell, Pressbild: Christer Thörnqvist (Högskolan i Skövde)
Källor: Arbetsmiljöverket, Arbetsmiljöupplysningen, Arbetaren, APM Terminals, Hamnarbetarförbundet, Folkhälsomyndigheten, Lag & Avtal, Medlingsinstitutet, Regeringen, SCB, Sveriges Radio, Sveriges Television. 

 

Comments are closed.