Olivia Wigzell sätter patienten främst

Metabol Media möter generaldirektören för Socialstyrelsen under e-hälsodagen 2018. Vi talar om e-hälsovisionen, den ökande psykiska ohälsan bland yngre samt de kommande nationella riktlinjerna för psoriasis.

900 personer från akademi, näringsliv, vårdsektor och civilsamhälle samlades på Stockholm Waterfront i slutet av februari för att ta del av nationella e-hälsodagen 2018. Enligt regeringen och SKL ska Sverige ska bli bäst i världen på att nyttja digitala lösningar för hälso- och sjukvård samt socialtjänst inom sju år. Det var tionde året i rad eventet hölls och denna gång slapp deltagarna både snöoväder, strömavbrott och felaktiga brandlarm vilket var fallet föregående år. Vid sidan om e-hälsovisionen diskuterades även vad Sverige kan lära av länder som Estland samt arbetet med den nationella läkemedelslistan.

Alla talare var rörande överens om att det krävs mer samarbete över de byråkratiska gränserna för att uppnå visionen. Även vikten av att lyssna på brukarna av de digitala medlen påtalades ofta. Förutom regeringsrepresentanter, SKL och Inera närvarade fyra tunga myndigheter som arbetar med förverkligandet av Vision e-hälsa 2025; eHälsomyndigheten, Läkemedelsverket, Myndigheten för delaktighet, och Socialstyrelsen. Olivia Wigzell, generaldirektör för sistnämnda myndighet, ror ett tungt lass. Kvalitetssäkringen av satsningen som berör tiotusentals offentligt anställda och miljontals medborgare kräver såväl tekniskt som språkligt och juridiskt kunnande.

Idag är nationella ehälsodagen. Hur tycker du att det går med arbetet kring e-hälsovisionen 2025 utifrån Socialstyrelsens perspektiv?

– Det går faktiskt väldigt bra. Ehälsovisionen är ett stort stöd i vårt arbete för vi vet mer hur vi ska prioritera och framför allt så vet vi att allt det vi gör, till exempel inom standarder och begrepp, och informationsstruktur, nu ska användas. För nu ska vi sätta konkreta mål för hur det ska användas, hur många som ska använda det och i vilka sammanhang det ska användas i kommuner och landsting. Vi har tillhandahållit det här men då har det varit mycket mer lösa åtaganden. Nu ska vi bli mer skarpa och skapa de här nationella arenorna då vi enar oss om vilka klassifikationssystem vi ska ha. Språk och termer och begrepp och så vidare. Sedan tycker jag också att det går bra för att Socialstyrelsen kartlägger nu välfärdstekniken i kommunerna och vi får nu fram genom det här samarbetet en aktuell uppföljning som vi kommer att höra mer om idag. Vad är Sverige bra på och vad är våra svaga punkter? säger Olivia.

Det har pratats mycket idag om patientperspektiv och brukare. Man inledde dagen med just patientperspektiv istället för att ha det på slutet. Tycker du att debattklimatet har förändrats kring patienten och patientnära arbete?  

– Det var faktiskt ett önskemål från mig att man skulle inleda dagen med det. Jag tycker att det är bättre om patientrepresentanter börjar att säga att det här är våra önskemål och det här är hur vi ser på arbetet och sedan att vi får kommentera det under resten av dagen. I vanliga fall brukar man göra tvärtom. Men det är ju för att tydligt markera att det här är digitala stöd som ska användas i verksamhetsutveckling som ytterst ska skapa förbättrad vardag och förbättrat liv för den enskilde, berättar Olivia.

Skulle det kunna bli så att patienten får för mycket att säga till om?

– Lagstiftningen är byggd på att man aldrig kan påtvingas vård, förutom vissa undantag. Och man ska vara delaktig och man ska ha information, vården ska bygga på att patienten har information och är inkluderad och kan ta de ställningstaganden som man behöver. Sedan ska man kunna luta sig mot professionella utövare som har kunskapen och ska kunna bistå en idé på ett aktivt sätt, understryker Olivia.

Om vi pratar om diagnoser så är Sverige världsledande när det gäller vissa sjukdomar som en del former av cancer. Men när det gäller stillasittande och övervikt samt följdsjukdomar kopplade till det metabola syndromet, då ligger vi ganska illa till i flera fall. Hur arbetar Socialstyrelsen mot dessa frågor?

– Jag vill nämna ett arbete som precis har pågått till för några veckor sedan och som jag tror är väldigt viktigt när det gäller det här och det är de nationella riktlinjer som vi utvecklat för fysisk aktivitet, kost, tobak och alkohol. Nu har vi tillsammans med expertgrupper, patientföreträdare med flera gjort om dem så att de riktar sig nu till sårbara grupper. Grupper som har kanske redan har sjukdomar, om man är gravid eller lider av psykisk ohälsa. Då vet vi att hälso- och sjukvården har allra svårast att nå dem, och då är det också de personer det är allra viktigast för att få hjälp och stöd i som bygger på evidens och beprövad erfarenhet för att få bättre resultat när det gäller fysisk aktivitet och kost, säger Olivia.

Det finns ytterligare en sak som är ett problem i Sverige just nu och det är ökad psykisk ohälsa bland yngre. Där kan man också se en koppling till stillasittande och utanförskap i viss mån. Det är också något ni arbetar med?

– Ja, och där hade vi nyligen en kartläggning som visar att det har ökat med 100 procent de senaste tio åren. Så det här är ett stort ohälsoproblem där tillgången av hälso- och sjukvårdsbehandlingar och stöd inte möter behovet alls. Det har vi arbetat med att kartlägga men vi har också en rad olika arbeten för att förbättra behandling och utöka tillgängligheten till den här typen av vård. Till exempel om man har ångest och depression som barn eller ungdom. Du lyfte tidigare följdsjukdomar, som till exempel psoriasis, och där ska jag bara säga att nu kommer vi inom kort att skicka ut nya nationella riktlinjer på det området som vi utarbetat med hjälp av experter och patientrepresentanter som jag tror kommer att betyda väldigt mycket i behandlingen av den sjukdomen, som systemsjukdom, avslutar generaldirektören..

 

Text & foto: Per Hånell

 

 FAKTA: Vision e-hälsa 2025

När regeringen och SKL formulerade sin e-hälsovision 2016 tog man reseindustrin och banksektorn som exempel på branscher där fysiska möten med hjälp av digitalisering i hög utsträckning förflyttats till människors hem och digitala verktyg. Sverige sägs även ha goda förutsättningar att tillgodogöra sig digitaliseringens möjligheter och invånarna vara bland de mest digitalt mogna i världen. Socialtjänsten och hälso- och sjukvården är välfärdsområden där man ser att ett digitalt skifte skapar möjligheter att spara pengar samt att öka tillgängligheten för medborgarna. Författarna till visionen säger att ”De allra flesta människor vill vara oberoende och delaktiga samt ha inflytande och kontroll över frågor och beslut som rör hälsan och den sociala livssituationen. För att kunna möta dessa behov behövs verktyg för kommunikation inom och mellan verksamheterna samt mellan verksamheterna och brukarna, klienterna och patienterna. Digitaliseringen medför goda möjligheter att förbättra insatser som rör barn, ungdomar, äldre personer och personer med funktionsnedsättning”.  

Rapporter från Socialstyrelsen vilka nämns i artikeln:

http://www.socialstyrelsen.se/nyheter/2017/kraftigokningavpsykiskohalsahosbarnochungavuxna

http://www.socialstyrelsen.se/riktlinjer/nationellariktlinjer/preventionochbehandlingvidohalsosammalevnadsvanor

http://www.socialstyrelsen.se/riktlinjer/nationellariktlinjer/psoriasis

 

 

 

 

 

 

 

 

Comments are closed.