Vårdförbundet Student: Sjuksköterskornas VFU undermålig

Vårdförbundets studentorganisation leds av Viviana Lundberg. Hon älskar sitt yrke men går hårt åt sjuksköterskornas verksamhetsförlagda utbildning (VFU). Som framtida maktspelare vill hon höja nivån på både utbildningar och arbetsplatser.

Vad tycker du om sjuksköterskeutbildningen där du själv går?

– Jag ser att Högskolan Kristianstad har en väldigt bra utbildning överlag. Jag vill speciellt lyfta den del av utbildningen som berör praktik och att koppla samman teori med praktik. Skolan har ett tydligt fokus på att verkligen kunna sätta de praktiska kunskaperna i ett sammanhang och det märks av senare i utbildningen att man får en enormt stor bredd med sig. Men trots skolans goda försök att förbereda oss inför verkligheten finns även en viss osäkerhet. Eftersom många arbetsgivare och framtida chefer är ansvariga för introduktionen så vill jag påstå att en arbetsplats som prioriterar att min introduktion efter examen är anpassad utefter mig individuellt, och inte en “här går man bredvid fyra veckor-inställning”, kommer att hamna högt på min lista när det väl är dags för mig att välja arbetsplats.

Vad gör ni inom Vårdförbundet Student åt detta?

– Det nätverk vi har på nationell nivå, (Sveriges Hälso- och Sjukvårdsstudenter, SHSS) har lyft frågan och vi ser att det finns många lärosäten idag där det Interprofessionella lärandet är mycket bristfälligt trots krav på teamarbete väl i yrkeslivet. Det handlar om att både förstå andras professioner för att även kunna definiera den egna professionen tydligare. Vi samverkar med så otroligt många andra professioner som ofta benämns som hastigast under diskussioner om teamarbete. Ofta diskuteras sjuksköterskan, läkaren och undersköterskan – vi behöver prata och samarbeta med alla!

Vilka är de viktigaste frågorna för Vårdförbundet Student?

– Vi driver egentligen alla frågor som rör Vårdförbundets medlemmar men vi i Vårdförbundet Student har ett tydligt fokus på fackliga studerandepolitiska frågor. En av våra största frågor i år är handledare och handledares villkor. Handledaren och dennes kompetens blir många fall direkt avgörande för den verksamhetsförlagda utbildningen och våra studenter ha i två tidigare VFU-rapporter tagit upp just detta. Vi i Vårdförbundet Student kräver att alla som handleder studenter har varit i verksamheten under en längre tid och har en handledarutbildning på akademisk nivå. Som läget ser ut nu vittnar studenter om att deras handledare kan ha så lite som sex månaders erfarenhet av yrket. Vårt fokus ligger på att skapa möjligheter och förutsättningar för att sjuksköterskor, röntgensjuksköterskor och biomedicinska analytiker får med sig en kvalitetssäkrad utbildning som gör att vi kan och ska ställa krav på allt från högre ingångslöner och akademisk specialisttjänstgöring till en adekvat löneutveckling över tid.

 Beskriv förutsättningarna för verksamhetsförlagd utbildning.

– En av våra stora frågor under förra året var studenternas möjlighet till återhämtning och ekonomiska förutsättningar för att ens kunna genomföra VFU. Studenter som utsätts för extra kostnader upp emot 3000 till 4000 kronor i samband med VFU beskriver att de står mellan svåra ultimatum ställda av lärosätena. Antingen måste studenten gå med på att skaffa sig en tillfällig bostad, få en återhämtning på cirka fyra timmar per natt eller avstå kursen då VFU placeras på avlägsna orter med dåliga kommunikationsmöjligheter.

Ge exempel på vad ni arbetat med konkret den sista tiden?

– Vårdförbundet Student representerar tre olika utbildningar, och satsar på det tvärfackliga samarbetet i frågan. Vi har under året och nu under december månad medverkat på många av våra kollegors årsmöten i andra fackförbund och organisationer. Att stå enade i många av hälso- och sjukvårdsfrågor vet jag att alla sjuvårdsstudenter drar nytta av. Vi ser ju att interprofessionellt lärande och samarbete på lärosätena varierar stort och oftast blir beroende av vilket lärosäte studenten befinner sig på.

Hur ser du på framtiden för sjuksköterskerollen?

– Jag ser att vår roll som sjuksköterskor kommer förändras mycket under de kommande åren I och med det primärvårdsatsningar som sker. Jag tror att vår omvårdnadskompetens och möjlighet att analysera situationer och personens individuella behov kommer behövas mer då personer med multisjukdomar sjukdomar ökar och vi ser att den äldre befolkningen blir fler och fler för varje år. Även de som tidigt diagnosticeras med en kronisk sjukdom lever allt längre och med hög livskvalité som resultat av vår höga nivå på sjukvården vilket förutsätter att omvårdnaden, samordning av insatser och en personcentrerad vård finns för alla personens behov.

Vad tycker du om avdelningar med bara undersköterskor och läkare?

– När det finns forskning (Aiken, 2017) som påvisar att sjukskötersketäta avdelningar har lägre patientdödlighet och färre vårdskador ser jag inte alls att det finns skäl att förespråka denna typ av avdelningar. Denna konstellation är så långt ifrån personcentrerad vård som det går att komma. Alla roller behövs, ingen förutbestämd standard kring patientens behov, det är inte personcentrerat för fem öre. Jag är starkt emot den hierarki som finns i vården idag där insatser prioriteras utefter vilken yrkeskategori som finns. Personens huvudsakliga behov måste styra utformningen av vården.

Hur ser du på ”taskshifting”?

– Jag tycker att många av de argument som brukar ges för taskshifting inte håller. Varje enskild profession måste ges utrymme att utvecklas. Att medvetet eliminera en hel profession på grund av sjuksköterskebrist och istället mena på att annan personal kan överta arbetsuppgiften är inte taskshifting. Jag tror personligen att alla patientnära tjänster ska utföras av utbildad vårdpersonal men att många av de extra uppgifter som att tömma diskmaskin och skölj, fylla på förråd eller städa på patientgrupper kan överlåtas åt en annan personalkategori. Jag ser inte det som att dumpa skitgörat på annan personal. Utan att alla ska ges förutsättningar att jobba på spetsen av sin kompetens.

Hur skulle du beskriva helhetsläget inom svensk sjukvård?

– Väldigt varierande. Vissa avdelningar är mer ansträngda än andra och sjuksköterskebristen är väldigt påtaglig. Självklart finns det många väldigt positiva delar i svensk sjukvård, den är av toppklass och vi har överlag en väldigt bra sjukvård. Däremot finns det arbetsmiljörelaterade brister som sätter press på de som arbetar i verksamheterna.

 

Text och foto: Per Hånell

Comments are closed.