Politiker och journalister okunniga om artificiell intelligens

Det talas mycket om artificiell intelligens idag men vad är det och hur påverkar den oss? Vad är robotjournalistik och kommer alla soldater en dag att vara robotar? AI-experten Göran Lindsjö och språkteknologen Hillevi Hägglöf reder ut begreppen.

Göran Lindsjö började arbeta med artificiell intelligens redan i mitten på 1980-talet. Förutom i det privata näringslivet har Göran bland annat arbetat på flera departement men är nu egenföretagare bosatt i USA. Hillevi Hägglöf är en ung språkteknolog med förkärlek till automatisk produktion av text. Hon tror att robotjournalistik är ett affärsområde inom vilket dessa kunskaper desperat behövs och börjar snart som Data Scientist på Bonnier News. 

 Hur kommer AI att påverka samhällets största sektorer som utbildning, vård, försvar och media?

– Jag tror AI kommer att ha mycket stor påverkan på samtliga de sektorerna. För att nämna en sak som är gemensam; möjligheten till individualisering, att hantera varje individs och situations unika förutsättningar på ett relevant sätt. Inom utbildning innebär det att varje elev kan få stöd och utmaningar på det sätt som passar för just den eleven. Inom vård betyder det bland annat att behandlingsplaner blir individanpassade liksom kommunikationen med patienten och anhöriga. Inom försvar kan man bättre dra nytta av all befintlig data för varje given situation. Inom media kan man producera än mer individanpassade sammansättningar och presentation av nyheter. Det senare kan dels stänga in individer i filterbubblor men lika gärna tvärtom användas för att vidga vyer. Inom vart och ett av de fyra sektorerna fins många fler sätt som AI påverkar. Redan idag används AI inom Stockholms Stad för att tidigt upptäcka barn med läs- eller skrivsvårigheter. Inom vården förbättras upptäckten av olika cancerformer. Inom media används AI för att skriva artiklar, svarar Göran.

 Kommer AI att revolutionera våra informationskanaler på andra sätt än att spara tid och pengar? 

– Med artificiell intelligens i en bredare bemärkelse kommer vår nyhets- och informationskonsumtion att förändras dramatiskt. I en nära framtid ser jag framför mig olika typer av avancerade lässtöd, till exempel automatiska faktakontroller och nyhetsvärderingar, för att förhindra spridning och genomslag av falska nyheter, säger Hillevi.

Vad innebär egentligen robotjournalistik? 

– Robotjournalistik avser automatiserandet av vissa journalistiska processer med hjälp av mjukvara. Ofta gäller det textproduktion där man automatiskt skapar notiser eller korta nyhetssammanfattningar, men det kan också handla om att till exempel identifiera händelser av nyhetsvärde i stora datamängder, fortsätter Hillevi.

 Hur många medier använder det idag och hur långt har man kommit i Sverige jämfört med andra länder?

 – Utvecklingsmässigt ligger Sverige förhållandevis bra till på världsmarknaden. Många svenska mediebolag har redan lanserat eller börjat titta på robotjournalistikapplikationer. Däremot är det få av dem som har hittat den rätta formen för automatisk journalistik som gör den verkligt användbar för en större publik, säger Hillevi.

 Vad är egentligen skillnaden på AI, Deep Learning och Maskininlärning?

– Ett populärt sätt att representera kunskap var tidigt att explicit beskriva kunskapen i regler. Så småningom insåg man att för att klara av stora och komplexa problem var det enklare att träna systemen på stora datamängder i så kallade neuronnät som delvis påminner något om hur våra hjärnor fungerar men i en matematisk modell. Maskininlärning använder sig av neuronnät och är alltså en specialisering av AI. Deep Learning är i sin tur en specialisering av maskininlärning där neuronnäten är väldigt djupa för att klara av än mer komplexa problem eller med större precision, förklarar Göran.

 Är förväntningarna och farhågorna kring AI överdrivna?

– Man talar om att AI just nu är väldigt ”hypat” vilket skulle innebära att vi har för höga förväntningar. Läser man vad många forskare, analytiker, företagsledare och vissa politiker säger om AI så är förväntningarna kolossalt stora. Många av de som arbetar professionellt i området menar att det vi just påbörjat det största paradigmskiftet som människan upplevt på 100 000-tals år. Alltså större än när människan blev bofast eller när industrialismen genomfördes. Det är svårt att ha en åsikt om det men jag tycker det minsta man kan säga är att konsekvenserna inom flera områden, dock kanske inte alla, blir stora. Det behöver ju inte gå så fort möjligen men jag har svårt att se att det blir små konsekvenser. Uppenbara sådan områden är stadsmiljöer när autonoma fordon införts och efterfrågan på olika förmågor på arbetsmarknaden. Farhågornas relevans är än svårare att sia om. Men visst kan det till exempel bli så att olika länder väljer att delegera beslut om vapeninsats till autonoma maskiner styrda av AI. Vad gäller både möjligheter och hot kring AI tror jag det vore viktigt att vi får igång en mycket bred och djup debatt om AI och att politiken visar ett större intresse, säger Göran.

Hur brukar journalister reagera när de lär sig om utvecklingen kring robotjournalistik?

– Många är initialt skeptiska. I min erfarenhet beror det på låga kunskapsnivåer. Man tror helt enkelt att målet med robotjournalistik är att helt ersätta mänskliga journalister, vilket naturligtvis inte är fallet eftersom att dagens robotjournalistik till stor del går ut på att automatisera rutinmässig och väldigt enkel rapportering. Journalister idag är mycket mer nyfikna och intresserade av robotjournalistik idag än för några år sedan, vilket jag ser som ett gott tecken, avslutar Hillevi.

Den som vill fördjupa sig mer inom hur AI påverkar vården kan lyssna till Göran Lindsjö tala på IT i vården-dagen den 5 december i Stockholm på Münchenbryggeriet.

 

 Text och foto: Per Hånell

Comments are closed.