ESS största satsningen i Europa

För acceleratordivisionschefen Mats Lindroos finns ingen motsättning mellan vetenskap och religion. På det framväxande forskningscentret ESS i Lund ska han snart klyva atomer som en gud. Möt den mediterande fyrabarnspappan som lämnade CERN i Frankrike för att sätta Skåne på världskartan.

I Lund ryms på ett litet område norr om centrum två forskningsanläggningar i världsklass. Det ena, Max IV, har varit i bruk under något år och det andra, ESS, är ännu inte färdigbyggt men forskning pågår ändå för fullt. Mellan de två anläggningarna skapas även en forskarby som ska kunna ge boende åt 3000 forskare per år. ESS, där Mats Lindroos arbetar som acceleratordivisionschef, kan liknas vid ett mikroskop av astronomisk storlek, där neutroner används för att analysera prover på molekylär nivå medan Max IV är en så kallad synkrotronljusanläggning där ”det osynliga görs synligt”. Forskningen vid ESS förväntas öppna vägen för framtida kunskap inom medicin, miljö, kommunikation och transport. De enorma satsningarna har satt Lund på den europeiska kartan, kanske till och med världskartan.

Från Tornedalen till Frankrike

Mats Lindroos kom till forskningsanläggningen CERN 1988 som sommarstudent och flyttade sen permanent till Frankrike 1993. Han hade franska som B-språk men lärde sig till slut franska på riktigt i kontrollrummet på CERN och senare som lokalpolitiker in sin franska kommun Vesancy. Byn hade 520 invånare, elva kommunalfullmäktige, eller så kallade rådsmedlemmar, med ansvar för lågstadium, alla bygglov, detaljplan för kommunen, äldreomsorg, underhåll och sophämtning.

Lindroos valdes in år 2000 på en lokal lista och insåg först senare hur svårt det var att hitta folk i alla franska småkommuner för kommunalrådet (conseille municipal). Han renoverade då, med sin dåvarande hustru ett hus i bykärnan från 1700-talet. De rotade sig väl i bygden, ”adopterade” far- och morföräldrar, och började att fundera på vad de skulle göra som pensionärer i byn. Kunde man till exempel vara begravd på en katolsk kyrkogård som protestant?

Berätta lite om din barndom i Norrland och dina studier som tog dig till CERN och sedermera ESS:

-Jag är född I Luleå men vi flyttade redan några år senare till Tärendö i Tornedalen. När jag var tolv flyttade vi till Sävar utanför Umeå där jag bodde tills jag flyttade hemifrån. Pappa är svensk och finskspråkig finne och ville tjänstgöra som präst i en tvåspråkig bygd. Tyvärr lärde jag mig inte finska då mamma var från Stockholm och vi pratade svenska hemma men faktiskt hade lite finska lektioner som del av skoldagen. Det gjorde att man hamnade lite utanför i Tornedalen men jag kände ändå så starkt för den bygden att jag återvände för militärtjänsten till Kiruna och I22. I22 var något av bygdens mandomsprov, kallades Jägarskolan på sin tid, så på så sätt kände jag att jag till slut blev accepterad som tornedaling. Jag avbröt yrkesofficersbanan när jag kom in på Chalmers på Teknisk Fysik. CERN var tidigt målet. Jag hade som barn hört talas om det när vi var på diverse ekumeniska möten i Schweiz och när det dök upp en möjlighet att åka dit som sommarstudent 1988 så tvekade jag inte att söka. Att forskargruppen i kärnfysik på Chalmers var knuten till CERN var något jag visste så jag hade mycket kontakt med CERN under doktorandtiden. Efter doktorandtiden fick jag en post doc tjänst på CERN och fick sedan fast tjänst vid en av CERN:s acceleratordivisioner.

Hur var CERN som arbetsgivare?

-CERN är unikt som arbetsgivare i området då det tidigt blev ett franskt-schweiziskt värdskap för CERN vilket gjorde de möjligt för CERN-anställda att bo på bägge sidor gränsen. CERN anställde också en hel del personal lokalt för mycket höga löner jämfört med vad man lokalt kunde tjäna, och skattefritt, eller rätare sagt ”internbeskattat”. Den franska landsbygden förvandlades till en sovstad för CERN under 1970- och 1980-talen och efter det bilaterala avtalet mellan EU och Schweiz till en sovstad för Geneve.

Behöver både andlighet och vetenskap

Din far var präst, hur såg han på religion?

-Min far var från Finland och en djupt splittrad familj sedan inbördeskriget. Han kom till Sverige som ung då modern gifte sig på korrespondens för att överleva. Han blev aktiv i kyrkans ungdom vilket jag tror gav honom ett sammanhang. Min mor kom från ett arbetarhem i Bromma, egnahemsrörelsen, och hennes morfar var en av de mest engagerade under storstrejken 1909. Så de var båda socialliberalt progressiva, antagligen socialdemokrater, som trodde mycket på att förbättra samhället för det stora flertalet genom reformer. De var troende men hakade inte på det högkyrkliga och blev antagligen lite bittra då samhället började se deras grupp som värdekonservativa och intorkade på 1960- och 1970-talen. Det var i den andan jag växte upp och inte riktigt vågade bryta mig loss ifrån direkt. Det var en fantastisk tid att växa upp i församlingar med så aktiva församlingsmedlemmar och att vara byns nav i både Västerbotten och Norrbotten.

Hur är ditt eget förhållande till religion som vetenskapsman?

-Kort, “både och” och inte “istället för”. Jag träffade den sista av den moderna fysikens föräldrar, Viktor Weiskopf i slutet på 1980 talet på ett mycket ekumeniskt möte, han var jude. Jag kämpade med om jag skulle vara tvungen att ge upp min tro och bara vara ”rationell”. Många kring mig i forskningen ansåg att frågan om tro helt enkelt var förlegad och utan intresse. Vetenskapen skulle förklara allt. Viktor sa en klok sak: ”Mats, som fysiker accepterar du att en partikel både kan vara ”en partikel” och ”en våg”, dualitet. Detta är något som vi inte intuitivt kan förstå men bägge bilderna behövs. Tänk på din tro och vetenskap på samma sätt, du behöver både ett andligt liv och vetenskapen för ett rikt liv.” Det var förlösande. Min tro berikar mitt liv. Kanske definierar det mig som en troende agnostiker eller ”troende tvivlare”. I vilket fall, tvivel tror jag är en väsentlig del av tro. Det bygger broar till den som tror annorlunda och skapar en sund distans till fanatism.

Troende tvivlare? Tycker du om Pär Lagerkvists böcker?

-Jag har precis läst Bödeln och jag tror att jag läste Barabbas i gymnasiet men minns inte riktigt. Lagerkvist har ett underbart rent och enkelt språk och fångar de stora frågorna om livets mening. Jag är mycket inne på klassiker just nu och har även läst några böcker av Lagerlöf och Moberg.

Tror du att kvantfysiken en dag kan påvisa svarta och vita hål respektive multiversa?

-Det vet jag faktiskt inte men jag skulle tro att svarta och vita hål kan bevisas, svarta hål helt säkert. Multiversa kanske är mer tveksamt även om jag faktiskt lyssnande på en föreläsning om att oscillerande neutroner, mellan neutroner och anti-neutroner, skulle kunna vara ett fönster till parallella universum. Vi vill gärna bygga ett experiment på ESS för att just studera neutron oscillationer så kanske vi där kan öppna et sånt fönster mot multiversa.

Största satsningen i Europa sedan 1950-talet

ESS är en av de största forskningssatsningarna i Europa sedan 1950-talet. Varför det?

-Det är unikt att bygga helt nytt sedan 1950-1960 talet på denna skala, 2 miljarder euro, på ett så kallat ”Green field”. Andra satsningar i Europa har skett på redan existerande forskningsanläggningar. FAIR och XFEL i Tyskland, havsforskningsfartyg och luftforskningsstationer är andra exempel men både FAIR, XFEL, och LHC, byggdes på existerande laboratorier. Jag tror man inom EU ledningen tydligt ser att forskning är ett område där EU-samordning ger direkta och synliga fördelar med starkt stöd bland forskarna så jag tror också det finns ett speciellt intresse att satsa på gemensamma forskningsprojekt i dagens EU-skeptiska klimat.

ESS har en special form av finansieringsplan, berätta lite…

-Vi får framförallt bidrag genom så kallad In-Kind. Detta innebär att medlemsländer i stor utsträckning bidrar med personal, tjänster och tekniska system snarare än med pengar. Det ger oss tillgång till teknisk utveckling som gjorts vid europeiska labb under tio, femton år så ESS kan göra ett tekniksprång trots att vi är en ”helt ny” anläggning. Dessutom, vad vi kan göra tillsammans på detta sätt är faktiskt mer än summan av bidragen då synergieffekter finns att hämta genom att alla får tillgång till allt kunnande, men bara för ESS projektet för att förhindra ”teknikstöld”.

Vad är din förhoppning att ESS kan bidra till i form av uppfinningar?

-Ursäkta engelskan men jag säger som jag gör i mina presentationer; Higher Temperature Super Conductors, Hydrogen storage substrate, Efficient membrane for fuel cells, Flexible and highly efficient solar cells, Understanding liquid membranes, Nano scaled structures for controlled drug release, Self healing materials – smart materials, Spintronics – Spin-state as a storage of data (10^23 gain in capacity) CO2 sequestration, Neutron electric dipole moment, Neutron oscillations…

Hur gagnar byggnationen av ESS Skåne som region?

-Erfarenhetsmässigt går runt 80 procent av driftbudgeten på existerande äldre forskningsanläggningar till den regionala ekonomin. Det kommer inte att komma gratis utan kräver ett engagemang och ett hårt arbete lokalt och regionalt. Jag antar att politiker som Allan Larsson, Lars Leijonborg och Jan Björklund tänkte på detta när man bad region Skåne om bidrag till ESS. Det motiverar idag regionen att arbeta hårt för att hämta tillbaks pengarna. Science Village Scandinavia är ett bra exempel även om det nu blir nationellt. Vidare så hoppas jag regionen kan skapa en miljö för att behålla forskningsresultat. Vi har inkubatorer och tripple helix som Ideon och Medicon Village men vi behöver riskkapital, bostäder, jobb för anhöriga, skolor…
-Kan vi dessutom få forskare och anhöriga att vilja stanna i Lund efter post docs, gästtjänster och byggtid så drar vi till oss ett mycket värdefullt ”mänskligt kapital” för andra aktiviteter.

Lund slår allt annat i landet med råge

Allmän föreställning om forskning i storstäder?

Ja, det finns det. Det finns skäl för det i viss mån men en del är också okunskap. Under 1950-talet kunde länder bygga forskningslaboratorier mitt ute i ingenstans utan att det gjorde något för att forskarnas respektive antagligen var hemmafruar ändå och infrastrukturen inte var särskilt bra någonstans. Idag har vi andra krav både på det sociala och vad gäller infrastruktur samt möjligheter att knyta forskningen till näringsliv och civilsamhälle och därför väger större länder och större städer ofta tyngre innan man investerar. Men i Sverige är det inte Stockholm, Göteborg eller Malmö som har störst andel forskningssatsningar nu, det är utan tvekan Lund. Budgeten för anläggningen MAX IV var tre miljarder och ESS 18 miljarder och forskarbyn skulle jag gissa kommer att omsätta runt fem miljarder och bara i området där dessa tre ligger har och kommer det att investeras runt 26 miljarder vilket slår allt annat i landet med råge.

Vilka andra städer (förutom Stockholm, Göteborg, Malmö och Lund) har bra och mycket forskning?

-Linköpings universitet är mycket aktivt inom det mesta och är ofta vassast i landet på diverse olika saker. Men även Luleå är i ständig tillväxt, Umeå är duktiga och Essrange i Kiruna med sin rymdforskning är oerhört intressant.

Finns det en allmän föreställning om forskare?

-Javisst, finns det en föreställning om att forskare är på ett visst sätt. Ibland höjs de till skyarna och sätts på piedestal och ibland så är de ansvariga för allsköns tråkigheter. Men många forskare skiljer sig nog faktiskt från allmänheten i den bemärkelsen att det har ett ”kall”. Och med ett kall bryr man sig inte om arbetstider, arbetsplats eller i vissa fall ens lön. Det kan till och med vara så att man avstår ekonomiskt fördelaktiga erbjudanden för att de skulle stå i vägen för den tid och kraft man vill lägga på sin forskning för att nå sitt mål.

ESS sägs bli miljövänlig, hur då?

-Vi ska enligt miljödomen återvinna häften av värmen från kylsystemen. Vi köper dessutom ”grön el” och har lagt pengar på ny teknik som är energismart. Vi har valt att använda ett strålmål i Wolfram, istället för kvicksilver, för att underlätta en säker hantering. Skanska som bygger byggnaderna för ESS har ett mycket medvetet miljöarbete som går i linjen med ESS ambition att vara miljösmart.  

Du har varit aktiv inom Miljöpartiet. Hur ser du på deras år vid regeringsmakten?

-“Reality bites” sa Obama till Trump vid maktskiftet i USA. För mig sammanfattar det väl vad Miljöpartiet gått igenom under åren vid makten. Jag har varit imponerad av att Macron i Frankrike varit mycket ärlig om vad han avser göra. Mycket av de förändringar han föreslår är impopulära. Kanske Miljöpartiet i nästa val kan vara lika ärliga om vad man realistiskt tror man verkligen kan åstadkomma utan att förlora visionen för vars man i slutänden skulle vilja komma? 

Viktigt ta debatten mot rasism och fascism

Politiska utvecklingen i Frankrike?

-Vi är tyvärr tillbaka till nationalism kontra globalism. Vi har lämnat den gamla vänster-höger-skalan och nu handlar det om de som är rädda för den snabba utvecklingen av världen och de som bejakar den. När jag var kommunalt aktiv i Frankrike så talade jag ofta med gamla gubbar på torget som röstade på Len Pen, långt innan de hade den makt de har idag, och de var inga fascister, de romantiserade bara den tid som varit och var rädda för den tekniska utvecklingen och främmande kulturer. De ville knappast ha tillbaka tiden under andra världskriget men famlade efter någon form av lugnt litet samhälle som var begripligt och tryggt, något de kunde förstå. Nu är det värre då människor med rent fascistoida ideologier ansluter sig med hat som drivkraft. Jag är lättad att Macron vann presidentvalet över Le pen men det hade lika gärna kunnat gå illa. Om vi drar parallellen till Sverige så tycker jag att de flesta partier gjorde ett misstag som under lång tid inte tog debatten med Sverigedemokraterna i tron att de kunde tiga ihjäl dem. De är egentligen bara Vänsterpartiet Jonas Sjöstedt och Annie Lööfs Centerparti som tidigt tog debatten och försökte bryta ned rasism och osund nationalism med argument vilket jag tycker varit bra.

När du varit med och byggt ESS, vad gör du då för att bli utmanad?

-Jag funderar på en gästforskartjänst ute i världen, starta eget, kanske skriva en bok eller hjälpa till att skapa en plan för hur vi ska använda det enorma och mycket unika kunskapskapital som vi samlat i Lund på ESS för ett nytt projekt för Sverige, Europa och världen. Det vore tråkigt om den bara försvann vilket den kommer att göra om det inte finns nya utmaningar.

Har du alltid varit målmedveten och format ditt liv som du vill eller har någon tillfällighet avgjort var du hamnat?

-Jag har alltid mått bra då jag haft ett mål men samtidigt så krävs ibland kaos för att frigöra kreativitet. Som ung ville jag bli officer och efter det var jag lärare under en period innan jag slutligen hade som ambition att bli forskare. Det var en slump att jag gick förbi en anslagstavla på I22 och såg att man kunde ansöka till Teknisk-Fysik på Chalmers, så visst har mitt liv präglats av tillfälligheter ibland.

Du har förutom en extraordinär karriär en familj och fyra barn, hur hinner du med allt detta och vad gör du om du har lite fritid över?

-Litteratur, natur och yoga, och kombinerar det med att springa. Min sambo och jag var i Italien innan påsk på yogaläger. Vi bygger hus i Beddingestrand och tänker bo där i helger och på ledighet. Barnen är stora, fyra egna och två bonus, men kommer gärna ner med sambos när det passar. Jag är nog rätt rädd för inaktivitet, vet av erfarenhet att jag lätt blir nere när det finns lite att göra. Försöker faktiskt lära mig genom bl.a. yoga att göra lite eller till och med ingenting ibland. Jag har faktiskt upptäckt liturgin genom yoga. Det bekanta och det repetitiva i liturgin är både meditativt och vilsamt. Innehållet som är meningsfullt hjälper till att ge ro åt en rätt stressad och rädd själ.

För den som vill fördjupa sina kunskaper kring partikelacceleratorforskning och dess industri kan den nionde internationella partikelacceleratorkonferensen (IPAC) vara av intresse. IPAC’18 hålls i Vancouver, British Columbia, Kanada, från 29 april till 4 maj, 2018. Över 1200 delegater och 70 branschutställningar från hela världen närvarar.

Text & foto: Per Hånell

FAKTA ESS:
ESS är en internationell forskningsanläggning och en så kallad neutronkälla. Själva konstruktionen av byggnaderna inleddes hösten 2014 och de totalt 23 byggnaderna beräknas vara klara år 2020. Anläggningen består av en 5 MW linjär accelerator, en målstation, 22 specialbyggda forskningsinstrument och laboratorier. ESS kommer att tillhandahålla analysverktyg inom nanoteknologi, läkemedel, materialvetenskap och experimentell fysik. Den totala investeringskostnaden för att konstruera och bygga ESS är 1,84 miljarder euro, i 2013 års priser. Den förväntade driftstiden är 40 år och antalet anställda beräknas bli 450 personer vid full kapacitet.
FAKTA LUND:
Lund är en gammal stad som grundades i slutet av 900-talet men är mest känd för sitt universitet som etablerades år 1666. Med närheten till Malmö och Köpenhamn har staden växt snabbt under 1900-talet och har nu cirka 90 000 invånare. Lund är en av de städer i Sverige med flesta antal körer per capita och brukar även ha den högsta utbildningsnivån i genomsnitt. Många cyklar i Lund, under 2000-talet var nästan varannan resa som gjordes med just cyklel. Staden är i modern tid också känd för att vara ett akademiskt forskningscentrum, en järnvägsknut och en handbollsstad, med världens största inomhushandbollsturnering varje vinter.
Comments are closed.